så ser det ut

Han kan vara lugn som en filbunke, hängandes i min hand, helt avslappnad. Han gillar när vi myser på hans huvud när han ligger i blimpen och vilar. Det syns att han riktigt njuter. Han är en busunge alla timmar på dygnet och han busar med oss, med sina bröder, med sig själv. Han hoppar, han skuttar, han leker. Jag älskar att han får mig att bli så lycklig. Han kan göra nån liten struntsak, som att gäspa eller vad som helst, och jag blir hyperglad och piper om att han är så söt, hela dagen som är kvar.
Idag låg han och sov i en kruka. Man kan tycka att man ska sova med huvud och rygg lutat mot krukan. Girmus låg med huvudet och ryggen utåt öppningen. Utan stöd alltså. Bakbenen stod rakt upp i luften och han drömde, så han sprattlade till då och då. Jag skyndade efter kameran och jag fick en del bra bilder. Jag gick och ställde bort kameran. När jag kommer tillbaks har han sjunkit ner med huvudet och ryggen bakåt. Han sover alltså på rygg. Med både bak- och framben upp i luften. Han drömde fortfarande. Jag sprang iväg efter kameran. När jag väl hade den i min hand och skulle ta kort på honom, kunde jag inte hålla mig för skratt, så han vaknade och vände genast på sig. Attans. Jag missade ett underbart foto-ögonblick! Men jag glömmer aldrig känslan jag fick. Fjärilar i magen! Han är för underbar, den där råttan.
Jag är glad att han valde mig. Så innerligt glad.