Att bada råttor är egentligen ingen konst...
...men när man har så goa och snälla råttor som Robin och Thash så är det faktiskt ganska enkelt.
Robin ligger snällt i handfatet och låter sig bli tvättad ren av mamma.
Om man heter Thash njuter man av att vara blöt... Han är så härligt avslappnad.
Hårfönen är så skön att torkas torr med!
Robin ligger snällt i handfatet och låter sig bli tvättad ren av mamma.
Om man heter Thash njuter man av att vara blöt... Han är så härligt avslappnad.
Hårfönen är så skön att torkas torr med!
Råttrumpa
Hihihi!
Utställning. Mmm.
Kallhäll. Utställning. Stora Vår.
Det var länge sen jag var på en sådan. Utställning alltså. Jag gick upp tidigt. Ujuj. Som tur var åkte vi bil, jag och Sandra. Förväntansfull och så där äckligt varm och nervös var jag även denna gången. Det brukar ta ungefär halva utställningen innan det går över. Man går som i en dimma och undrar om folk lägger märket till att man är cp-röd om kinderna eller om det bara är jag som tycker det. Jag ser ju i spegeln hur jag ser ut. Röd. Många råttor att hålla reda på. Mycket spring. Jag torkade agility-banan. Och för det fick jag lunch och har 104 kr innestående i föreningen. Skitbra då man är pank och vill ställa ut råttor ändå. Dagen fortskred och jag var faktiskt inte alls lika trött som jag mindes att jag brukade vara. Det kan iofs bero på att jag sov 6 timmar natten till lördagen. Det brukade jag inte göra då jag sov hos Pernilla, de nätter innan de andra utställningarna. Råttorna var söta. Mina framförallt. Jag älskar dom så förbaskat mycket. Dom är så himla häftiga. Thash mest. Iaf när han ligger så här i Sandras knä.
Golug blev tvåa. Han blev kallad krambjörn. Det är precis vad han är faktiskt. Girmus var väldigt duktig i agilityn. Det ska tränas mycket i sommar. Utomhus. Yay! Mattias vill också med. Det gör mig glad.
Nu längtar jag till nästa utställning. Stora Pet. Och nästa efter det, Agility Grand Prix...
Det var länge sen jag var på en sådan. Utställning alltså. Jag gick upp tidigt. Ujuj. Som tur var åkte vi bil, jag och Sandra. Förväntansfull och så där äckligt varm och nervös var jag även denna gången. Det brukar ta ungefär halva utställningen innan det går över. Man går som i en dimma och undrar om folk lägger märket till att man är cp-röd om kinderna eller om det bara är jag som tycker det. Jag ser ju i spegeln hur jag ser ut. Röd. Många råttor att hålla reda på. Mycket spring. Jag torkade agility-banan. Och för det fick jag lunch och har 104 kr innestående i föreningen. Skitbra då man är pank och vill ställa ut råttor ändå. Dagen fortskred och jag var faktiskt inte alls lika trött som jag mindes att jag brukade vara. Det kan iofs bero på att jag sov 6 timmar natten till lördagen. Det brukade jag inte göra då jag sov hos Pernilla, de nätter innan de andra utställningarna. Råttorna var söta. Mina framförallt. Jag älskar dom så förbaskat mycket. Dom är så himla häftiga. Thash mest. Iaf när han ligger så här i Sandras knä.
Golug blev tvåa. Han blev kallad krambjörn. Det är precis vad han är faktiskt. Girmus var väldigt duktig i agilityn. Det ska tränas mycket i sommar. Utomhus. Yay! Mattias vill också med. Det gör mig glad.
Nu längtar jag till nästa utställning. Stora Pet. Och nästa efter det, Agility Grand Prix...
Golug
Ser ni vilken underbart söt råttunge jag har fått tag på?
I lördags...
...var jag i Stockholm med min mamma.
Det hela började med tulpaner i Kungsträdgården, där vi även mötte Pernilla och Alva.
Vi tog bussen till Spårvägsmuseét
Det hela började med tulpaner i Kungsträdgården, där vi även mötte Pernilla och Alva.
Vi tog bussen till Spårvägsmuseét
och vandrade omkring där en stund, för att sedan bege hos till Restaurangen Hermans på Söder. Vi åt gott och jag fick viskat i mitt öra av Pernilla att Josef Fares satt vid Bordet bredvid. Jag hade ingen aning om hur han såg ut innan, men nu vet jag. Hehe. Onödig info.
Mamma och jag fortsatte vidare till Hornstull och marknaden Street efter maten och Pernilla med barnvagn åkte hem, hemlängtan som hon hade. Jag hittade ett fint halsband på Street och när vi hade vandrat klart där tog mamma och jag en underbar promenad i solen, längs vattnet, in till stan.
Dagen var så himla mysig och bra. Jag är helnöjd!
Mamma och jag fortsatte vidare till Hornstull och marknaden Street efter maten och Pernilla med barnvagn åkte hem, hemlängtan som hon hade. Jag hittade ett fint halsband på Street och när vi hade vandrat klart där tog mamma och jag en underbar promenad i solen, längs vattnet, in till stan.
Dagen var så himla mysig och bra. Jag är helnöjd!
Säg inget
Idag skulle ja skriva uppgifter som jag har att lämna in i Psykologi och Idrott. Det blev inget med det. Istället har Mattias och jag myst och grillat, och framåt åtta-tiden var han och jag ute och sprang en sväng.
Beröm mig, snälla.
Jag ska se till att komma upp tidigt imorgon. Jag ska gå ut och gå, och så ska jag plugga lite.
Imorrn ska jag gå på mattelektionen. Jag gjorde prov i onsdags, så jag kanske får veta hur det gick. Det kvittar igentligen, för mer än G lär jag inte få, så mycket som jag har varit borta.
I vilket fall ska jagta tag i mitt liv.
Imorrn ska jag gå på mattelektionen. Jag gjorde prov i onsdags, så jag kanske får veta hur det gick. Det kvittar igentligen, för mer än G lär jag inte få, så mycket som jag har varit borta.
I vilket fall ska jag
pokerproffs
igår spelade jag en pokerfreeroll på nätet. det var ca 11000 stycken som var med från start och jag kom på 13e plats. jag vann $4,50. coolt? som fan!
när solen skiner
vill man stanna hemma då? vill man sluta göra allt man brukar göra och bara vara och bara njuta? jag vill lägga mig i solen, drömma mig bort och inte ha ångest för att jag inte gör det jag igentligen borde. jag vill bara njuta och pussa på de underbara råttungar jag har införskaffat. vill inte ha en massa måsten och krav. vet dock att jag måste lära mig att hantera det. att inte kunna plugga ordentligt för att jag vet att jag måste, att inte kunna koncentrera mig på det jag gör, det är inga bra grejer.
en vän anton sa ganska nyligen till mig: "det är bara att inse att man aldrig kommer vara perfekt, och sen njuta av livet".
visst låter det vettigt? men att rätta sig efter det och lyssna till det, kanske inte alla gånger är så lätt. jag skulle vilja vara lika vis som anton. på allvar.
en vän anton sa ganska nyligen till mig: "det är bara att inse att man aldrig kommer vara perfekt, och sen njuta av livet".
visst låter det vettigt? men att rätta sig efter det och lyssna till det, kanske inte alla gånger är så lätt. jag skulle vilja vara lika vis som anton. på allvar.
Tror ni på råttspöken?
Jag har haft Lucifer hos mig de senaste dagarna. Lucifer som är död sedan 1½ år. Han har visat sig genom att jag säger hans namn till Foshnu. Jag tror definitivt att han är här och hälsar på. Gör ni det?
Pengar och råttor
...är något som definitivt är relaterat till varandra.
Råttor har, som alla andra djur, en tendens att bli sjuka. De kan drabbas av Mycoplasma och de kan trilla i buren och därmed hamna fel och skada benet. Dessa saker har mina två gamla gubbar drabbats av, en var. Foshnu började rossla, vi var hos veterinären och vi fick medicin. Dagen efter det såg jag att Robin haltade. Jag blev alldeles förskräckt och frågade honom vad han hade gjort. Han svarade självfallet inte på min fråga så jag hoppades på att det bara skulle vara en stukning. Sånt går ju över efter en vecka. Men så i gårkväll var hans ben svullet. Han ser inte heller ut att alls må bra. Min Robin! Han piper såfort man rör honom. Jag ringer självklart Martin och han tycker att det låter som om det är något som man måste röntga. 500 spänn. plus en undersökning. Jag blir ruinerad. Aldrig att jag skulle låta min råttor gå och må dåligt utan att man gör något åt det men den här månaden trodde jag verkligen att jag skulle ha lite pengar över. Så blev det icke.
Mycoplasma-råttan Foshnu:
Ont-i-benet-råttan Robin:
Råttor har, som alla andra djur, en tendens att bli sjuka. De kan drabbas av Mycoplasma och de kan trilla i buren och därmed hamna fel och skada benet. Dessa saker har mina två gamla gubbar drabbats av, en var. Foshnu började rossla, vi var hos veterinären och vi fick medicin. Dagen efter det såg jag att Robin haltade. Jag blev alldeles förskräckt och frågade honom vad han hade gjort. Han svarade självfallet inte på min fråga så jag hoppades på att det bara skulle vara en stukning. Sånt går ju över efter en vecka. Men så i gårkväll var hans ben svullet. Han ser inte heller ut att alls må bra. Min Robin! Han piper såfort man rör honom. Jag ringer självklart Martin och han tycker att det låter som om det är något som man måste röntga. 500 spänn. plus en undersökning. Jag blir ruinerad. Aldrig att jag skulle låta min råttor gå och må dåligt utan att man gör något åt det men den här månaden trodde jag verkligen att jag skulle ha lite pengar över. Så blev det icke.
Mycoplasma-råttan Foshnu:
Ont-i-benet-råttan Robin:
Girmus
Jag har en Girmus mellan mina bröst. Han tycker om tryggheten och värmen.
Numera har han sällskap hos gamlingarna av två av hans bröder. Det är Golug och Thash som Gabriella hade hemma hos sig ett tag (fast då hette dom iofs Mario och Yoshi). Hon kunde inte ha kvar dom, mådde dåligt och sådär och då var ju inte jag sen med att ta hem dom. Dom är hur söta som helst.
Det märks dock att Girmus har varit här längre. Han kom hit själv, han hade ingen att ty sig till förutom mig (Mattias var bortrest). 5 dagar senare kom Golug och Thash hit. De har haft varann hela tiden och har därmed kunnat ty sig till varandra. Jag tar kort på dom hela tiden, för dom är ju så förbaskat söta! Ni kommer nog få se till lite kort till och från här på bloggen.
Girmus är förövrigt Kotten, om det var nån som undrade.
Numera har han sällskap hos gamlingarna av två av hans bröder. Det är Golug och Thash som Gabriella hade hemma hos sig ett tag (fast då hette dom iofs Mario och Yoshi). Hon kunde inte ha kvar dom, mådde dåligt och sådär och då var ju inte jag sen med att ta hem dom. Dom är hur söta som helst.
Det märks dock att Girmus har varit här längre. Han kom hit själv, han hade ingen att ty sig till förutom mig (Mattias var bortrest). 5 dagar senare kom Golug och Thash hit. De har haft varann hela tiden och har därmed kunnat ty sig till varandra. Jag tar kort på dom hela tiden, för dom är ju så förbaskat söta! Ni kommer nog få se till lite kort till och från här på bloggen.
Girmus är förövrigt Kotten, om det var nån som undrade.