så ser det ut

Jag tänker ibland på att jag gör så lite med mitt liv. Jag är ganska sysslolös även om jag oftast gör saker. Jag umgås med Mattias, jag läser gravid-boken, jag är i skolan, jag pussar på råttorna. Men om jag jämför med andra så gör jag ingenting! Jag undrar om jag vantrivs med min tillvaro för att andra gör så mycket och jag känner mig avundssjuk eller om jag faktiskt vantrivs med det och bara har svårt att få tummen ur arslet att göra nåt. Jag tycker alltid att jag vill så mycket men gör så lite. Varför är det så då? Varför är det så att jag inte kan tag i saker och ting. Och varför är det så att jag tröttnar efter så kort tid om jag väl gör nåt av det jag vill göra.
Jag vill sy, jag vill baka, jag vill pyssla med pärlor, jag vill ut och springa, jag vill styrketräna så jag mår bra i ryggen, jag vill gå på dom där passen på gymmet, jag vill, jag vill, jag vill.
Är det någon som kan få mig motiverad till att ta tag i saker? Är det någon som kan få mig att sluta vara så negativ och tänka att saker och ting är jobbiga, när dom i själva verket kanske inte alls är det.